perjantai 28. marraskuuta 2014

Två månader har jag nu bakom mig här i Spanien. Och måste medge att det har bara blivit bättre, är helt kär i detta land, dessa människor och detta liv. Helt otroligt hur det här stället är mitt hem, känns mera som mitt hem än vad Finland skulle göra. Jag märkte även idag första gången hur min spanska faktiskt har blivit bättre, klart att det finns en del grammatiska fel, men behöver inte mera någonsin ta till engelska eller nåt sånt, kan ha långa konversationer på spanska och helt tydligt måste det gå bra då alla tycks förstå vad jag säger. En sak jag dock har märkt under den senaste tiden är hur stor skillnad det är med sättet spanjorer behandlar varandra, jämförst med hur extranjeros behandlar varandra. Inga namn eller nationaliteter nämnda, men jag är så irriterad på sättet vissa icke spanjorer beter sig och för första gången under min tid här försöker jag faktiskt att bara tala spanska och hänga med spanjorer, har för tillfället ingen lust att tala engelska och sånt.
En sak som jag är så otroligt tacksam för är min host-familj. Alltså de är så super, speciellt min syster. Kunde inte be för en bättre syster, alltså det är otroligt hur nära vi har blivit på en så kort tid. Och nu när jag då har blivit mer cómodo med språket, så märker man hur graciosos alla spanjorer är, helt otroligt super. Har helt super klass och tror det blir bara bättre ju bättre mitt språk blir. Och jag är SÅ taggad, ska i februari åka till Prag med min klass för en vecka, kommer bli EPIC.
Så att sånt. Försöker hålla mig positivt trots att allt inte är perfekt, det blir ofta bättre om man försöker se på allt positivt. Tankarna är dock mycket på andra sidan atlanten, jag vet att du eventuellt läser det här o du ska veta att jag älskar dej finaste <3

Ha ett bra veckoslut alla!
-J

tiistai 25. marraskuuta 2014

Små saker

Vet ni när man är så  borta från sin confort zone och från allt det som en gång varit ens hem, början man se på saker och ting annorlunda. Inte för att jag vill låta onödigt filosofisk, men man uppskattar faktiskt små saker, saker som eventuellt inte skulle uppskattas ifall jag inte hade upplevt allt detta. Som till exempel, då någon helt vilt främmande granne hälsar på en i trappan, när man förstår en hel klass i skolan, då man får något så simpelt som post, eller då man har något av sina inside grejer med ett gäng. Vad som jag faktiskt har lärt mig uppskatta och som verkligen gör mig glad här är gemenskapen. Klart att jag har super fina vänner i Finland, vänner som är så otroligt viktiga för mig. Men även här finns det så super människor. Här om dagen till exempel, så förstod jag först, att även om jag inte är super close med alla elever i min klass, så är vi en klass där alla är vänner med alla. Och alla står upp för varandra. De tar mig med som en av dem, även om jag inte alltid förstår allt eller kan bidra till konversationen. Ifall jag har något missförstånd med någon lärare eller sådant, så behöver jag inte ens börja stamma med min fattiga spanska, alla i klassen börjar förklara och stå upp för mig.
Ett exempel från igår; vi hade ekonomi prov. Som jag tidigare nämnt, behöver jag ju då alltså inte skriva prov (annat än engelska, franska och matematik). Men igår hade vi då en lite flummig vikarie. Hon delade up pappersark och då hon kom till mitt bord så sade jag vänligt att jag inte ska skriva provet. Hon snäste tillbaka att det inte är hennes problem, jag kan skriva namnet och lämna provet tomt (hon antog väll att jag hade ett attityd problem och bara inte hade lust att skriva provet). Jag rättade då till vad jag tidigare sagt och sade att jag inte behöver skriva prov. Hon snäste tillbaka igen och jag viste inte riktigt hur jag skulle förklara der här för henne, alla mina riktiga lärare vet ju att jag inte behöver skriva prov. Men förrän jag ens han tänka på saken, så började hälften av klassen skrika i mun på varandra att hon ska lämna mej ifred, att jag är utbyteselev och att jag bara är här för att lära mig spanska och inte kommer skriva prov på en tid, om ens alls. Hon såg lite bitter ut, men sade bara okej och rev pappret från min pulpet. När hon vände ryggen åt, såg jag hur ett par killar som satt brevid mig mimade åt mig att sparka till henne, vilket ju fick mig att bryta ut i skratt. Det bästa är ju att de här killarna inte ens är de som jag vanligtvis hänger med, de här killarna råkade vara de som jag just och just har bytt några hälsningsfraser med.
Nå sedan halvvägs in i provet så tog konceptpappren slut, och läraren bad mig ifall jag kunde springa ner till kansliet och söka mera papper. Hon stammade med en horribel engelska och spottade egentligen säkert bara ut alla de ord hon kunde. Jag visste ju som tur vad saken gällde, då jag ju trots allt talar lite spanska och hade hört henne tala om det med en annan elev. Men jag lät henne förklara på engelska, då det var så komiskt. När jag sedan kom tillbaka med pappren försökte hon stamma ur sig ett tack på engelska, och hela klassen bröt tillslut ut i gap skratt, förrän en av mina vänner fick samlat ihop sig och berättade att jag ju nog faktiskt talar hyfsat bra spanska xD

En annan grej som faktiskt gjorde min dag, var min andra klass, min "extra-engelska" som jag bytte emot min filosofi. Jag har alltså den här engelska klassen med en annan grupp elever, medan min egen klass har filosofi. Men även i den här klassen är alla helt otroligt ljuvliga. Jag har min vakkari plats, men just den här dagen råkade den vara upptagen. Så vi tog våra saker med Sara och gick och satte oss lägre bak i klassen. När Carlos och Jesus (som alltid sitter bakom oss) fick syn på detta, packade de ihop sina saker, flyttade pulpeter och stolar och satte sig bakom oss. Vi skrattade ju åt detta med Sara, men killarna bara sade att de inte kan leva utan sina flickor.
Helt underbara människor kan jag bara säga

sunnuntai 23. marraskuuta 2014

Det är resan i sig som betyder

Hej igen,
Är nu hemma (eller för att vara exakt i skolan, har ingen timme då min lärare inte är här. Kiva att alla berättade åt mig, skulle hällre vara hemma och sova än här..) efter ett super veckoslut i Málaga. Vi åkte alltså dit på torsdag tidigt på morgonen och var framme redan vid halva dagen. Vi kastade grejerna in i våra rum och gick sedan för att utforska området. Hade en super lunch på ett sött litet cafe och hängde allmänt bara med mina fina Cadiz människor. När vi kom tillbaka till hostellet hade ett antal andra utbytes elever anlänt. Småming om droppade även de sista in och rummen bara fylldes av skrikande och skrattande ungdomar, SÅ glada över att äntligen få se alla och faktiskt tala engelska. Vi catchade up om hur alla hade haft det, hur deras familjer är och allt som man har gått igenom under de senaste månaderna. Torsdag hade vi inte desto mera program, gick en sväng till hamnen men annars lade vi oss ganska tidigt. Fredag blev helt och håller turist dag, vi besökte en gammal slott liknande grej, flera plazan, picassos hus och massor annat. Kvällen hade vi ledig, men den gick nog (för min del iaf) ut på chillande i hostellet och en snabb tur till stranden. Även fredag gick vi i mitt rum och lade oss relativt tidigt. Lördagen vaknade vi en aning tidigare, för det var museum som stod på programmet. Först besökte vi någon modern art museum, varefter det blev dags för Picasso museet. Faktiskt SÅ coolt, dessutom hade vi en super guide som kunde berätta alltmöjligt intressant. Efteråt lunchade vi, varefter det blev fritid hela dagen. Vi gick omkring i Malaga en stund, men tappade bort vår grupp då alla ville göra lite olika saker. Hängde eftermiddagen seBass, riktigt kul dag. Klockan åtta skulle vi alla vara på hostellet för middag. De tog oss till en chiringuito, aningen missnöjd var jag dock med maten och för den delen fick jag och en del andra typ ingen mat... De serverade alltså tapas, och vi råkade  ganska i mitten av två tallrikar med mat, så de andra han äta upp maten förrän den hann till oss. Men som sagt inga problem, vi missade inte så mycket. Efter middagen tog vi bussen tillbaka till centrum, och då blev det dags för utegång. Vi vandrade omkring tills vi hittade ett helt super ställe, och ska vi säga så att vad som händer i Málaga stannar i Málaga. Vi kom tillbaka väldigt sent (eller tidigt kanske är rätta ordet) och fortsatte festa i hostellet, vilket ledde till att jag, Ben, Jordan, Robbie, Martina, Lydia och ett antal fler inte gick och sova överhuvudtaget.
Söndagen startade vi hemåt och kan säga att vi alla sov som stockar hela bussresan.

Alltså kan bara säga att vilket super veckoslut!! Helt underbara människor och en super fin stad. Saknar redan alla och kan inte vänta tills vi ses igen!


keskiviikko 19. marraskuuta 2014

So much to do so little time

Jag har alltså helt totalt ignorerat bloggen nu en tid, men har inte haft någon inspiration alls att skriva.
Under den senaste veckan har det hunnit hända SÅ mycket. En dag bl.a var jag på kaffe i super sällskap, ni förstår inte vad äkta lycka är förrän ni kan tala på svenska med någon som är i exakt samma situation. Helt super. Har också hunnit med ett antal fler visiter till top coffee (har blivit vårt vakkari ställe xD) samt promenader i gamla staden. Börjar faktiskt småningom lära mig hur jag ska gå här.
Här i veckan var jag även på en mini resa till Puerto de Santa Maria (verkligen mini då det räcker typ en timme med buss). Vi traskade omkring där och gick till en härkätaistelu areena!! Alltså ord kan inte beskriva hur coolt det var, helt otroligt. Vi fick gå omkring där och tillslut även gå på sanden i mitten av stadion, alltså ja kommer int över hur coolt det var!
Annars rullar livet på vanligt, skolan tar upp för mycket tid, speciellt nu när jag har matta, enkku o fransk prov allt i ett (de ända provet jag måste ta), samt att vissa lärare tycks tycka att det är helt okej att be mig sammanfatta 10 sidor på spanska, på två dagar. Som tur är jag bra på att inte höra dessa saker xD.
Imorgon ska jag på en lite lägre mini resa, vi åker nämligen med organisationen till Málaga. Väntar SÅ mycket, har hört att det är en super fin stad och vårt program verkar jätte kiva. Dessutom så kommer dit två finska tjejer, så blir helt kiva att få tala lite finska också. Har dock märkt hur dålig både min svenska och finska har blivit, det känns som om engelska är mitt modersmål just nu!

Så att sånt, åka försöka uppdatera igen efter Málaga! Ha de så bra


lauantai 8. marraskuuta 2014

Sådana här saker bara inte händer

Alltså jag bara MÅST berätta det här. Har gått omkring och varit så löjligt glad idag att det inte är sant.
Så, en min vän frågade ifall jag ville gå med dem till gamla staden för att filma en video, som ska läggas upp på youtube, för att få One Direction till Andalucia. Fast jag ju inte direkt är någon fan, så ville jag ändå gå med och se vad de skulle hitta på. När vi väl alla var där, började de randomly plocka ut människor på gatan och frågade ifall de ville vara med i videon. Liksom att vi frågade 'varför tycker du att de ska komma hit' och de skulle sedan svara 'för att det här är det bästa stället ever', typ. Allmänt var människor inte så pigga på det, och de flesta sade nej. 
Jag stod då där och talade med en vän, då de andra sprang fram till ett ungt par. Jag såg att detta par inte talade spanska, så jag gick fram för att hjälpa de andra med att översätta åt dem. När jag kom närmare och faktiskt kunde höra paret tala så stannade mitt hjärta. Den accenten känner jag igen. Jag ville typ bara börja gråta för jag blev så glad. Jag typ rusade fram till dem och sa (vilket senare känns som en så dum idé xD) "oottekste suomest?" och dom såg precis lika chockerade ut som jag. Och indeed, de var från Finland. En kille från Mäntsälä och en tjej från Åbo, som hade kommit till Cadiz för att spendera veckoslutet här. De båda studerar alltså ett år i Sevilla, via erasmus eller något sådant. Men alltså jag trodde ju inte att det var sånt, hur är det möjligt att vi bara plockade ut ett randomly par, och de är från FINLAND. Alltså känslan att få tala finska f2f med någon efter en så lång tid är helt otrolig. Jag har bara gått omkring hela resten av dagen med ett för stort leende på läpparna, för jag blev så löjligt glad :D

perjantai 7. marraskuuta 2014

Överlycklig

Alltså det finns inget som den känslan då du går in i klassen och alla, ALLA blir så glada av att se dig, frågar hur du mår och träger sig fram för att krama dej.
Och för en utbyteselev finns det inget bättre än när någon PÅRIKTIGT berömmer ens framsteg med språket. Jag hade en diskussion med min host mamma om hur jag hade funderat att börja ta spanska klasser ett par gånger i veckan för att förbättra min spanska, och som tidsfördriv då jag ännu inte får träna. Hon sade att det var en kiva idé, men tyckte att jag nog deffinitivt inte behöver några spanska kurser, då jag redan efter en månad talar så här bra. Överlycklig här hej

Fredag

Är helt mega confused nu när alla börjar uppdatera facebook och instagram om hur första snön kommer och hur vintern har kommit. Det har liksom först nu slagit mej att jag ju inte kommer se snö på en god tid. Vet inte om jag liksom direkt saknar snön, men det är ju lite annorlunda att fira jul och sådant i typ regn eller så. Här är ju då också kallt, och man märker det speciellt bra då husen INTE är utrustade för något annat än +30°. Dvs är det bara att sätta på sig allt man äger och hoppas på att inte frysa ihjäl xD. Okej överdrivet kanske, men kylan märks här på ett helt annat sätt, ibland är det t.o.m kallare här hemma än vad det är ute på gatan.
Men nog om det, dagens planer är att dra mig till skolan om en stund, bestämde mig för att bara gå en halv dag då jag fortfaranfe inte kan sitta upp så länge utan smärta. På kvällen blir det eventuellt utegång till gamla staden för att skaffa lite grejer, men det återstår att se. Fick ju som sagt bort alla nitar igår, och de sade att jag skulle ta det lite lugnt nu första 24 h. Men för att vara exakt, så tar de timmarna ju slut kl. 14, så efter det kan ja börja leva livet igen xD nånejj, men börjar bli ganska le på att inte kunna göra något.
Men nu måste jag börja dra mig till skolan, ha en bra fredag alla ni! 

tiistai 4. marraskuuta 2014

Lite allt

Hoy no he hecho mucho... Por la mañana quité algunos puntos, pero no todos -.- tengo que volver en jueves para quitar los otros, que no me gusta. Quiero estar bien y quiero ir al gimnasio, pero tengo que esperar algunas semanitas, que me aburre... Pero no puedo hacer nada.
Después este fui al supermercado con maisie, porque ella tuvo que comprar algunas cosas. Y mas tarde fuimos al mcd con ella y Nora, ayyy que me encanta mis chicas :) son las mejores. Siempre estoy feliz con ellas. Y es bien, porque claro, estoy un poco triste cuando no puedo hacer nada ahora, pero ellas siempre me hacen feliz :)
y que mas... Mañana (quizás) voy a ir al cole para un medio día, pero depende. Si me duele mucho por la mañana no voy, pero si estoy bien, voy. Depende. Y mas tarde tengo que devolver mi llave a mi gimnasio, porque ahora no puedo ir, y cuando puedo creo voy a cambiar a un gimnasio que es mas barato y mas cerca. Porque mi gimnasio es muy lejos, y en el invierno no tengo ganas para andar veinte minutos.

no tengo nada mas que yo quiero decir ahora, buen día para ustedes! 

Oh, and sorry for all the mistakes 
-J

maanantai 3. marraskuuta 2014

Fazer to the rescue

Rubriken berättar ju nog allt. Är nu en stolt ägare av två Fazers blå choko plattor (snart bara nn :D), de räddade faktiskt min dag.
Anywayy, idag var jag första dagen tillbaka i skolan, dock bara för första halvan av dagen. Det var redan helt tillräckligt utmanande, då det i lägden blir otroligt obekvämt att sitta stilla med stygnen... Men klarade det fint och lyckades även gå hem (sämsta valet någonsin men ändå). Vilade en stund, skypade till Finland och läste lite. Sedan bar det av till sjukhuset. Skulle boka en tid för att ta bort stygnen i morgon, men det blev massor med strul. Det är alltid problem då jag inte är härifrån och sånt, men vi ska dit imorgon på morgonen och jag borde om allt går bra få bort stygnen under dagen. Men vi ska se.
Kom sedan via oficina de correos och plockade upp ett paket (mitt chokopaket <3).
Förövrigt så börjar här bli lite kallare, nätterna är omkring 10-15° och dagarna 20-22°. Så inte direkt KALLT men kallare. Det här är ett väder som jag egentligen inte gillar, för det är för varmt att ha på sig tröjor och hupparen, men för kallt för t-skjorta. Men ska inte klaga, kunde vara värre!
Nu blir det franska för resten av kvällen och sedan ska jag verkligen försöka lägga mig i tid.
(Suddiga bilden är på mej och fina Maisie då vi var ute och äta på foster Hollywood här om dagen, SUPER mat btw)